Är sedan en vecka tillbaka hemma i Sverige igen. Det känns i hela kroppen att jag varit på semester. Eftersom vi varit i Miami, Bahamas och Orlando så känns det litegrann som tre semestrar i en. Och under 3 dagar (vilket är mycket för mig!) var vi på båt och saknade helt internet och täckning på mobil. Sjukt. Men det gjorde något för min fysik. Är helt och totalt utvilad.

När vi kom hem till Sverige igen sov jag hemma första natten och sedan dess har jag sovit i lägenheten. Jag och Hugo har börjat se The Walking Dead nu och är heeelt besatta. Så sjukt spännande.

Just ikväll sover han borta så jag är ensam i lägenheten. Men snart kommer lillsyrran hit och hon kommer sova här. Idag har jag städat hela lägenheten och sprungit 3 km ute(!!). Aldrig gjort det tidigare som jag kan komma ihåg? Alltså sprungit ute. Alltid sprungit på löpband. Jäklar vilken skillnad det var dock. Man får en helt annan relation till hur långt det egentligen är som man springer.

Sen åt jag pasta med pesto och har jobbat lite.

Lägenheten är ganska jobbig att vara i när man är helt ensam. Tror aldrig att jag någonsin skulle klara av att bo själv i en etta? Eller, jag kanske skulle klara det men det vore sjukt dåligt för min psykiska hälsa. Känner ju av när Hugo varit borta i typ 10 minuter. Då måste jag sysselsätta mig själv för att inte… Ja, vad händer ens?! Det är den där ensamhetskänslan som startar i magen och sedan sprider sig sakta ut till hela kroppen.

Jag har därför kollat på Heroes, målat naglarna (neonorange!) och läst i tredje boken av 50 shades (so sue me). Förutom städningen och löpningen. Innan kvällen är slut ska jag publicera ett VÄRVET-avsnitt och påbörja klippning av ett nytt dito samt eventuellt gå på bio.

söndagskväll, 17:23 den 8 mars 2015