Desperate times call for desperate measures.

Nä, SÅ illa är det verkligen inte. Men jag ska inte sticka under stol med att jag fått ett sjukligt osunt intresse för ”Draktränaren”-rippoffs. Satan vilken snygg grafik och animation det är. Jag ser varenda liten miniserie och minifilm skapad utifrån dom där Dreamworks-filmerna.

Annars håller jag fortfarande på med Gradvalls podd. Jag har blivit kompis med en av studioteknikerna i huset som är helt grym på att mixa. Fanny heter hon! Vi har suttit hela förmiddagen och mixat tredje avsnittet och ska förhoppningsvis bli klara under eftermiddagen…

Sen ska jag börja klippa fjärde avsnittet. Jag sa det högt första gången idag. ”Då har vi kommit halvvägs.” Sa jag. Och när jag sa det högt första gången så fattade jag vad det innebar för första gången också. Det är snart… Slut? Det här KAN bli min värsta postproduktionsblues någonsin. Jag har verkligen lagt ner så sjukt mycket av mig själv i detta. Att det om fem-sex veckor är slut…?! Jeez alltså, vilken konstig och tom känsla jag får. Ännu värre kommer det att bli när det verkligen ÄR slut. Shit.

Aja! Nu ska vi inte ta ut något i förväg. Det har ju bara kommit ut två avsnitt än så länge. Av åtta!

Cheers, kära ni.

20151026