Vi kör väl på, bara.

förpublicerat juli 2015

Är trött. Mår illa av att jag ätit så mycket små chokladbiskvier som Jozz kom hit med som present idag. Gud vad goda dom var. Och gud vad jag mår illa nu.

Hamburgarkväll och skräckfilmskväll med Hugo & Johanna ikväll, det var mysigt. Igår var jag hemma i Sollentuna och käkade godis och spelade GTA.

Inte en särskilt hälsosam helg kanske.

Nu börjar jobbet igen och det känns lite pirrigt. Har så mycket att göra nästa vecka att det känns som att jag varit ledig under veckan som gått, bara för att jag tagit det lugnt på kvällarna och helgen. Är inte det sjukt? Jag har ändå jobbat 9-17 (100 %) varje dag och även någon timme här och där om kvällarna. Och det har känts som att jag varit ledig??? Hahahaha.

Aja.

Godnatt.

20151101

En random kille lyckas ta sig in på världspremiären av nya Bond-filmen. Det roligaste med klippet är typ att se hans adrenalin-lycka efter att ha tagit sig in.

Otrolig intervju med Lea T i Icon. Det går att köpa gamla tidningar om man vill. Google it!

Och ja, nu är det november. Sinnes. Ikväll ska jag träffa Johanna & Hugo och käka middag i nya lägenheten. Myz.

20151101

Kvällen igår blev inte som jag tänkt mig (när blir den NÅGONSIN det?!). Istället var jag ute på långpromenad och fick ihop mina en mil som jag sedan några månader tillbaka bestämt mig att gå per dag. Snackade i telefon med Anton. Gick sen hem och kollade på Big Bang Theory tills jag somnade. FIN kväll ändå.

Ogillar inte att bo ensam alls egentligen. Hittills har det bara varit härligt. Visst, det finns mikrosekunder av ensamhetskänsla, men oftast är jag för rastlös för att bara göra ingenting alls. Jag har inte tid för att känna mig ensam. Och det är ashärligt.

Ikväll ska jag se på bio med Camilla och ett par andra. Vi ska se The Martian. LÄNGTET.

Imorgon ska jag städa lägenheten, jobba och hem till mamma och pappa för att fira Halloween.

Halloween ÄR ju min absoluta favorithelg. Av alla högtider. Julafton kommer förvisso nära inpå, men Halloween är det bästa någonsin.

Varför då?

Min familj har ett hus i Sollentuna med typ 325492375 utomhus-lampor som helt slutat fungera. På hösten blir Sverige som bekant extremt mörkt och därför är det bara supermodiga ungar som vågar sig in i vår trädgård för att ta sig fram till ytterdörren och till slut våga ringa på och fråga om dom får lite godis.

Det är kanske 3-4 barn som kommer dit på Halloween varje år. Detta innebär dock ändå att jag kan tjöta på mina föräldrar att vi ska köpa en massa godis (”För TÄNK om det kommer ännu fler barn just detta året och godiset tar slut??? Vad ska vi göra DÅ?” typ – works every time) och sen tar jag fram mina Simpsons-Halloween-specialer och sitter och käkar godis och njuter till FULLO. Pappa kanske har gjort en brasa i eldstaden. Mamma kanske har lagat asgod mat. Det är krispigt och härligt ute fortfarande (det är först efter november som man blir deppig av mörkret) och ALLT är bara awesome.

20151030

Min migrän är så storartad numera. Att den kommer varannan dag gjorde att jag igår ringde min husläkare. Dom påpekade att det beror på stress. No shit, Sherlock. Nåväl. Är ändå livrädd för alla tabletter jag stoppar i mig så jag frågade om tidsbokning och dom bad mig komma på akuttid. Well, ain’t gonna happen (den tiden är ju HELIG för folk som måste amputera armar, typ!) så jag avvaktar just nu.

Trodde ett tag att migränen berodde på att jag börjat se sämre. Att min hjärna på något sätt måste anstränga sig lite extra för att allt är så suddigt framför mig.

För två veckor sedan (när jag fortfarande bodde hemma) så kom pappa in med två kuponger till gratis synundersökning. Dom tänkte jag att jag skulle använda.

Jag får ofta gratis grejer tack vare VÄRVET. Gratis tidningar, böcker, etc. Inte kuponger dock, så detta var naturligtvis ingenting sådant.

Men!

I natt drömde jag att jag tog upp dom där kupongerna och kollade noggrant på dom och då stod det i finstilt under att ”Gäller endast om Tivva Poikko och Sari Turinen intervjuas i VÄRVET.” och det var typ två helt okända optiker. Blev så himla arg i drömmen att jag rev sönder dom, för att jag tänkte att det där kommer ju inte Kristoffer gå med på.

VÄLDIGT lol dröm alltså.

20151029

Idag har jag jobbat på Sveriges Radio hela dagen. Jobbar där 100 % tills året tar slut. Har helt enkelt lite för mycket att göra för att kunna jobba mindre än så.

Under dagens lunch träffade jag en representant för Sveriges Kommunikatörer som intervjuade mig om podd. Kommer på deras webb och nyhetsbrev inom några veckor. Looking forward to it!

Nu ska jag hem och klippa lite VÄRVET. Och efter det ska jag till söder för att träffa Anton och Isabel t.ex. Vi ska dricka öl och sen se Camilla köra standup. Myz!

Lite för mycket i mitt huvud just nu. Fått ca fyra nya jobbförslag på en vecka, vilket är lite mer än vanligt. Ska försöka ta itu med dom strax.

Dessutom har jag en massa saker att fixa. Ta hand om disken. Fixa med post. Lära mig nya tvättmaskinen. Driva på att få kallvattnet att funka. Och: jobb jobb jobb. Puh.

20151029

Det här KAN ha varit en av de bästa dagarna i mitt liv. Nu snackar jag inte om att det har varit en ljusglimt här och där, utan liksom en ständig nöjdhet och fin känsla under hela dagen.

Förvisso började det dåligt med två timmars migrän på morgonkvisten. Tog tag i det så bra som möjligt men struntade i att ta tablett. ÄR lite orolig över hur tabletterna påverkar mitt innanmäte.

Drog och käkade frukost på ett närliggande café medan jag klippte poddar under tiden. Satt med en gigantisk underbar kaffe latte medan migränen så sakteliga försvann. Stannade på caféet ett bra tag och redigerade podd.

Efter det gick jag till nästa café, inåt stan, och köpte en dryck och satt och fortsatte klippa. Klipp klipp klipp. Under hela arbetsdagen hade det också framkommit att jag fått förlängt på Sveriges Radio till hela 2016. Vilket gjorde att jag fått extremt mycket bekräftelse och beröm som liksom skridit in i alla möjliga sociala medier och min mejlkorg har blivit full av det. Oerhört härligt och fint.

Gick sen hem och rundade av arbetsdagen.

17:30 mötte jag Hugo inne i stan. Det hade då hunnit bli ett otroligt ljus ute.

Jag & Hugo åt supergoda burgare på TGIF på Stureplan och promenerade sedan hem till Gamla Stan. Köpte lite godis, korkade upp en flaska rödvin och kollade på vårt program The Walking Dead. Detta är sjätte säsongen och vi har sett alla tidigare tillsammans och därför är det ju tradition att se även denna tillsammans!

Ja, en otrolig dag allt som allt. Helst skulle ju alla dagar vara som denna alltså. Mmmmm.

Nu ska jag sova.

20151028

Så igår hängde jag med Anton. Vi försökte läsa på om hur man ska lyckas med ett bonsai-träd (tror att jag är on my own där alltså…) och gick lång lång lång promenad som slutade i att handla mat på coop innan vi skildes åt. Mysig kväll!

Idag vaknade jag med en härlig migrän. Det är andra gången på denna vecka. Får det varannan dag numera. Startade därför morgonen med att ringa husläkaren. Någon måste kolla upp detta. Börjar bli mer orolig för alla tabletter jag trycker i mig än för själva värken. Att ta starka migräntabletter varannan dag KAN väl inte vara bra?

Nu har migränen försvunnit litegrann utan tablett vilket känns skönt, men jag vet sedan mååånga tidigare erfarenheter att den bara väntar på att få bryta sig ut vid något annat tillfälle under dagen då. Inte heller så lustig känsla.

Nåväl! Idag jobbar jag hemifrån med att klippa fjärde avsnittet för Gradvall samt ett nytt avsnitt av Men Herre Gud! Ikväll blir det ensamt i lilla lägenheten. Av någon anledning så känner jag mig inte alls ledsen eller ensam i denna lägenhet? Jag gjorde det ALLTID när jag och Hugo bodde tillsammans och han inte var där. Han pluggade och jobbade så mycket på helgerna när jag var hemma & ledig. Och då fick jag sån ensamångest att jag bara ville hem till Sollentuna och träffa människor. Undrar verkligen vad det beror på att jag inte känner så här i ettan. Chansar på att det är för att jag saknade Hugo så mycket när han var på jobbet? Och här vet jag att jag inte bor med någon annan så då är ensamheten mycket mer naturlig. BARA en gissning.

Okej hoj.

20151028

Som en person i Sverige som ändå anser sig vara väldigt anknyten till poddvärlden (hrm) så känner jag att det är min plikt att berätta för er om detta.

http://ng.se/artiklar/serial-blir-tv-serie

SERIAL SKA BLI TV-SERIE! WHAT! JA! THERE! I SAID IT! Detta är en relativt gammal nyhet (ca två veckor gammal) men eftersom jag tydligen ligger lite efter i tiden med mycket produktion, sjukdomar, etc etc etc, så kan ni väl bara låtsas som att det är okej? Tack!

Anywho. TV-serien kommer att handla om processen bakom podden om jag fattat det rätt. Jag TROR ändå på idén och hoppas att dom kommer att genomföra den rättvist.

Dessutom kommer ADAM BRODY aka SETH COHEN vara med i serien! Min tonårs drömprins. Detta gör mig ju lite extra lycklig, med andra ord.

Sidospår: Jag har dessutom på något vis behållit Seths syn på ekonomi från TV-serien O.C. Det vill säga att man sparar ihop en massa pengar och sen skiter i att spendera dom UNLESS man verkligen vill det själv. Och då kan det handla om att köpa tre stycken prick likadana Oasis skivor (guilty as charged…) för att man behöver en i just detta nu när man typ är på roadtrip och att det är den mest fulländade skivan som finns (ja, jag snackar naturligtvis om What’s The Story Morning Glory) men sen inte köpa något annat onödigt krimskrams så fort man får chansen.

Vet förresten inte vad jag ska säga om att jag har samma tröja som Seth har på bilden nedan. Ni får tolka som ni vill.

Seths Cohens kärleksförklaring till Summer Roberts när han ställer sig upp framför alla och även deklarerar inför hela skolan att han är emo och lyssnar på Death Cab For Cutie är tillsammans med en Juno-sekvens den finaste kärleksförklaringen någonsin until this day.

… säga att HANAPEE aka HANNA PERSSON ville *adda* mig på linkedin. Visste väl att det fanns någon mening med att skaffa den där konstiga vuxengrejen.