Eftersom vi nu gått ur juni (FATTA att tiden gått så snabbt?!) så är det tid för en junilista. Vad hände i juni?

—

Godaste maten jag lagade:
Måste vara mina amerikanska pannkakor som jag gjorde tunna trots att dom ska vara tjocka? Dom var så svingoda alltså. Med ljus sirap på.

Efterrätt/godis:
Kinder och Tysklandsgodis. Och åh, stroopwafels från Nederländerna. HUR gott är inte det?! Med honung helst.

Jobbat från:
Sveriges Radios kontor mest hela tiden. Inte mycket inspelningsdagar så jag har mest varit kontorsråtta.

Resa:
Berlin, Berlin och återigen Berlin.

Bästa jobbgrejen:
Att ha hunnit ikapp med så mycket innan semestern. Känner mig utvilad i SINNET även på jobbet.

Upptäckt:
Det finns så himla mycket jag vill göra och jag SKA göra det.

Några saker som gjorde mig glad:
När jag och Ulrika efter två öl i kroppen bokade en resa till Berlin. Såhär i efterhand fick jag halvångest när jag tänkte på hur RARE det är att jag och syrran håller god min med varandra efter ca en timme ihop. Eh. Men. Det går nog… bra? Eller alltså såhär. Berlin är alltid Berlin, no matter what.

Sinnesstämning:
Oftast mest lugn i humöret nu. Varit gladare än på länge känner jag.

Kläder:
Mest weirda kombinationer av mönstrade svala byxor och helsvarta linnen. Och t-shirt och långbyxor på kontoret.

Musik:
Suicide Squads soundtrack har kommit ut. Need I say more?

Firande:
Inte firat någonting denna månad som jag kan komma på. Inte ens midsommar.

Film:
Lost in Translation har jag äntligen sett. Jag tyckte om den!

Bok:
Fredrik Backmans Britt-Marie bok. Och en bok om hur man skapar film.

TV-serie:
Orange is the new black. Deffo!

Ja, ja. Jag klarade mig åtminstone tre dagar i Sverige innan jag tryckte på knappen som gjorde att lyckan spred sig genom magen till hela kroppen och knoppen.

Vi ses om ett par veckor.

För fyra år sedan tog jag studenten. För fyra år sedan ägnade jag sommarlovet åt att drömma mig bort till något annat. Jag jobbade som receptionist på en vårdcentral där det inte kom några kunder alls, förutom pensionärer som svimmade framför kassan av lågt blodsocker (sant) och gav mig dödsångest. Och hela mitt hjärta och hela mitt sinne var i mediastockholm. Jag twittrade jämt med mina största idoler och allt jag hoppades på var att får komma närmre dom.

Tänk då att jag fick det. Att jag under fyra års tid hunnit med…

* … att få skriva kreativt och samtidigt tjäna pengar som copywriter på kontorsmagasinet.
* … att skapa en hel portfolio av texter genom gratismagsinet Eken Magasin och tidningen JULIA(!) och gick då på ton av gratisbio och läste ton av gratisböcker och skrev ton av recensioner.
* … att vara researcher för Filip & Fredrik på deras program Breaking News. Glamouriserar den tiden till evighetens ända.
* … att jobba som redaktör och redigerare under tre års tid med Norra Europas största intervjupodcast, VÄRVET.
* … att gå in som konsult på SBS Radio och jobba 50 % med deras podcastsatsning och 50 % som sociala medier redaktör för NRJ.
* … att frilansa som podcastproducent/redaktör/redigerare för t.ex Dagens Industri och Aftonbladet.

Och har jag jobbat i snart två år som podcastproducent för det största ljudföretaget i Sverige, nämligen Sveriges Radio, och där fått ansvara över t.ex ”Men Herre Gud” med Mark Levengood och Henrik Johnsson, Det politiska spelet med Henrik Torehammar, Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach, och så min baby: Gradvall, med Jan Gradvall, som jag liksom är lite extra producentig över.

Så ja. Tänk att det ändå blev som jag ville. Och vad mycket jag hunnit på fyra år.

Ändå kan jag knappt fatta att det gått hela fyra år sedan jag gick i korridorerna på gymnasiet och var orolig för hur det skulle gå på nästa matteprov.

Kan knappt ta in det. FYRA år.

Det finns så mycket kvar jag vill göra. Och jag har nu börjat se långsiktigt på hur jag vill leva mitt liv. Om jag ska fortsätta på den här banan så ska jag göra det på riktigt. Med undantag för sidospår. Jag vill…

* Plugga på universitetet.
* Skriva en bok. Eller två.
* Utöka mitt företag till minst två länder. Men det gäller då först att etablera på riktigt i Sverige och då måste jag satsa hårdare och gå in för det.
* Skriva mer musik och producera den musik jag redan har skapat.
* Skriva för en tidning (webb eller skrift spelar egentligen ingen roll) om Oscarsgalan.
* Skriva för en resetidning och få resa långt. Och mycket! Jag vill sluta bli exalterad när jag ser en flygplats. SÅ mycket ska jag resa.
* Bo i Berlin på riktigt.
* Ha en snygg bil. Min dröm är en Porsche 911 Turbo.
* Ha lägenheter i Berlin, Stockholm och New York.

Det är långa och stora (extremt stora) drömmar. Och vissa är längre bort än andra, minst sagt. Och vissa blir nog väldigt svåra att nå.

Men tror man på att man kan, då kan man.

Dessutom strävar jag mest bara efter att bli lycklig, helt enkelt. Det räcker gott för mig.

—

Fyra långa år
 Jag vet inte var jag har gått
 men jag är vaken nu
/…/
livet går vidare
och världen blir kallare varje år

- Worth Wondering, Bronze Radio Return

Jag känner mig så himla deppig när jag kommer hem från Berlin igen. Kanske inte liiika deppig denna gången som förra, men ändå. Tur att det bara är så himla kort kvar nu till nästa semester.

Anyway.

Orkar inte göra ett inlägg för varje dag denna gången, utan ni får det som en lista här.

Först och främst kom jag fram seeent på torsdagen. Jag duschade och somnade i princip. Fast först skrek jag åt att rummet var det vackraste jag sett och typ dubbelt så stort som min lägenhet hemma. Vi hade fått en uppgradering och det var SÅ COOLT! Kanske 5 meter i tak? Alltså helt enormt. Askul och mäkt!

Nå.

Första dagen får alltså bli fredagen(24/6):
Vi åkte buss till Tiergarten och rodde båt i deras sjö där. SÅ coolt att göra det. Har drömt om det ett tag och det var lika härligt som man tror. Brände bort hårbotten där också redan första dagen, så var det gjort och fixat. Yippi.

Sen drog vi till Berlin Zoo. Mest för att det är så stort i Berlin och jag har inte varit där. Vi gick runt och kollade på massa olika djur men ett zoo är ett zoo liksom. Kan knappt komma ihåg coolaste djuret?

Vi åkte till Prater som är Berlins äldsta ölträdgård och drack öl och hade det härligt. DET var däremot superfint!

Sen blev det slapp på rummet någon timme innan vi åkte till ”Berlinarnas favvopizzeria” I due forni och åt pizza. Den var god! Ingen specialare direkt men ändock god.

Och sen såg vi på bio. Och drack öl samtidigt! Sån lyllig grej. Vi såg på Central Intelligence. Den var bra! Rolig.

Aleks var sugen på alko efter det och jag var inte. Men jag VAR sugen på att ta mig upp i tv-tornet eftersom jag fortfarande aldrig gjort det och det var NOLL personer i kö för att klockan var så mycket. Alltså typ 23:00 eller nåt och det skulle stänga om en timme. Så det gjorde vi och där fanns en cocktailbar så alla blev nöjda. Jag drack bailey’s på felbeställning men det gjorde inget för det är typ den enda likör jag gillar öht.

Sen sömn.

Dag nummer två (25/6):
Först åkte vi till Ku’damm där det skulle vara en blommarknad. Men det… var det inte? Så vi drog till Bergmannstrasse och gick på jazzfestival fast utan jazz men med en himla massa festival. Jag köpte langos till lunch och ett halsband med maskrosfrön i som är superfint.

Innan festivalen hittade vi en annan liten marknad på ett litet torg och där satt vi och drack öl i säkert två timmar så vi var lite lulliga när vi kom dit. Inte för att jag missbedömer mitt omdöme kring valet av halsband alls alltså, jag bara säger vad som hände. Ok. Let’s move on.

Efter festivalen åkte vi till Tempelhof och såg den gigantiska parken där och drack ännu mer öl och solade i gräset. Det var: underbart.

Sen åkte vi tillbaka till hotellet och sen ut igen och en till öl tillsammans med en till bio. Denna gång en sorgligare variant: livet efter dig. Eller livet före dig? Me before you på engelska tror jag. Svinbra men svinsorglig. Bu.

Tredje dagen på söndagen så skulle jag inte åka hem förrän sent så vi hade ändå hela dagen på oss! 26/6.
Vi vaknade en halvtimme senare än vanligt och drog direkt till Murmarknaden (mauerpark). Det är tredje gången för mig men oj vad man inte tröttnar. Plus att man hittar alltid nya roliga grejer där! Den här gången drack vi kaffe-slush och fick gratis liptontea-kolsyrad dryck av snygga tyskar och satt vid stenbrottet och senare i parken och kollade på barn som blåste giganto-bubblor. Det vaaaaaaaaaar… Ja, det ÄR my happy place. Alltså jag föreställer mig att om jag någonsin skulle gå hos en engelsktalande psykolog och bli ledsen och bedrövad och hen ba ”go to your happy place” så skulle jag ta mig dit i huvudet. Till Mauerpark en söndag.

Sen åkte vi vidare till en annan marknad som jag inte varit på för att käka lunch: en asiatisk matmarknad. I något som jag trooor (orkar ej kolla upp) hette typ Preussenpark. Det var en hel massa parasoller som var och ett hade något unikt asiatiskt litet matmål där. Kanske 50 parasoller totalt eller mer??? Och maten vi åt var SÅ GOD! Jag åt vårrullar och blev typ mätt på det? Bra lunch när det kostar 15 kronor.

Sen var vi sugna på lite öl och drog till en takterrass som heter Monkey Bar med utsikt över Berlin Zoo. Den var MAGISK! Så himla hipstrig och fin och vi satt i flera timmar och beställde även in sötpotatis-pommes också. Som var svingoda?! Mums asså. Blev så lullig att jag ej kände den gassande solen efter ett tag men OJ, OJ, OJ vad jag känner den idag. Det gör ont bara att ha tröja på den brända huden. Att ha strama BH-band ska vi inte ens prata om.

ANYWAY.

Efter att vi druckit upp ölen i baren så överraskade jag Aleks med långpromenad och mitt favvocafé: Einstein Café Stammhaus, där vi givetvis åt apfelstrudel men jag testade också en ny kaffedryck: einspänner (tror jag att den hette?).

Och sen begav vi oss hemåt och vilade på rummet en halvtimme innan jag var tvungen att åka hemåt… Bestämde mig för att göra det mitt i fotbollsmatchen (eftersom tyskland spelade) och tänkte att det kanske skulle vara lugnare ute då. OM det var!!! Det var superlugnt i kollektivtrafiken men icke särskilt lugnt på barerna runt omkring tåget där folk skrek som att fotbollsmatchen var DÄR. Fick ont i magen av ångest pga ville så gärna se det där. -fear of missing out- you know? Men aja. Nån gång ska jag ju bo i den där staden så då jävlar.

Det värsta med att åka till Berlin är ändå att åka hem, hahahahaha. Hemskt ju. Jag älskar min familj så himla mycket och saknar dom när jag är där, men det är så himla hemskt att åka från en stad man älskar så mycket OCKSÅ.

Det gick lite åt helvete på flygplatsen. Berlin ville inte att jag skulle åka därifrån helt enkelt. (That makes two of us, Berlin!!!) Skulle till en terminal. Sen bytte dom terminal. Och sen bytte dom terminal en till gång. Så tre olika terminaler… Eh, ah. Och sen var det ”fullt” på planet så dom var tvungen att checka in väskan. Utan extra kostnad i och för sig men ändå lite logistikkrångel för mig pga orsak, men gick bra. Det var dock inte alls fullt på planet, jag har typ aldrig sett så mycket plats på hyllorna? Oh well.

Fin och übermelankolisk resa hem dessutom med solnedgång to die for.

Och sen kom jag hem till en superduperdundersnäll far som skjutsade från flygplatsen, så jag bjuppade på en milkshake till honom.

Och i övrigt om resan, då? Det var väldigt varmt alla dagar förutom sista, då åskan (som vi knappt fick uppleva tack och lov) hade jämnat ut graderna lite. Det var ungefär två minuter regn när vi var där och då var vi inne på en spårvagn. I övrigt hade vi det hur skönt som helst. 30-35 grader. Nästan lite för bra. Svettades af och jag är nu som sagt bränd i hårbotten och på ena sidan halsen…

Men men. Underbar resa hur som haver. Ser redan fram emot nästa gång och funderar på att köpa biljetter redan idag… Hahahahaha. Classic.

20160629

Hur sjukt att det bara är fem dagar kvar till semester nu? ALLTSÅ JAG DÖR AV LÄNGTAN. DÖR!!!

Innan dess ska jag dock…

* Programrapportera skiten ur alla mina program. Puh. It’s gonna take a while men what to do.
* Puffa järnet på sr.se/poddradio. Och SRPodd på twitter. Och SR Poddradio på facebook! Och sr.se på poddradiospecialspuffen. Ni lyssnar väl på mina poddtips?!
* Myza den sista tiden i lägenheten. Dricka upp ölen och cidern och alla andra -knasiga drycker- som bor i mitt kylskåp.
* Se Bloc Party på Gröna Lund!
* Försöka hinna med att träffa Anton!
* Spendera tid med Jozz. Och sen med Hugo. Och förhoppningsvis med båda samtidigt också!
* Se MASSA FOTBOLL! (Heja Tyskland!)
* Se Coldplay live med Ebba. Åh. Kommer bli så fint. Kanske gråter? Vem vet.
* Vara med i radio. P4 Norrbotten. Jaha, jaha.

Sen är det alltså dags. För VACAY. Jag ska åka med mina föräldrar till Värmland och aldrig mer komma tillbaka. Eller jo, det ska jag ju. Men jag ska ägna en god månad åt att vara där. Planerna där är mer lugna. Ta en springtur, kanske. Ro lite båt. BADA. Läsa massa goa böcker. Dricka mängder med öl. Köpa en utomhussoffa. Och en ölkyl. Och dricka mer öl.

Japp.

Det blir gött. Längtar sönder mig själv just nu.

20160629

Hela morgonen har varit en känsloblast. SKOJ, SKOJ, SKOJ. Tåget och tunnelbanan var osynkade, ett sjukdomsfall gjorde att dörrarna på tunnelbanan var tvungna att hållas öppna ett tag, så länge att dom slutade funka, så tåget togs ur trafik och jag småsprang istället till bussen. Pust pust pust. Nåja, I made it i alla fall.

Det har varit en lugn dag pga noll möten och rätt mycket administrativt med noll deadlines. När hade jag senast NOLL DEADLINES? Jag vet inte ens. Men hela mitt system arbetar mot det, känns det som.

Ikväll vet jag inte vad jag ska göra. Jag skulle egentligen ha klippt håret men glömde eh bort det lite. Eller glömde eh bort det mycket. Nåväl.

Det blir nog tv-serier, fotboll och öl ikväll.

För övrigt: kan KNAPPT fatta att juni snart är slut?!

Ciao.

20160628

Kom hem igår vid 00:30 ca och duschade och fixade mig i ordning och kom inte i säng förrän 01:15. Gick upp till jobbet vid 7 och hade noll möten, vilket var skönt. Jobbade på tills klockan slog fem och är nu på väg hem och oerhört trött trött trött. Skulle egentligen ha hängt med Johanna ikväll men hon är sjuk, så därför ska jag tillbaka till Sollentuna igen. Fixa med fakturor, utvärderingar från Poppius, packa upp väskan från Berlin och förhoppningsvis sova tidigt…

För någon månad sedan slutade jag använda ögondroppar också (som jag provade i typ ett halvår, ganska oregelbundet förvisso but still tho) och nu när jag slutat med det så har mina ögon twitchat så himla mycket dom senaste veckorna. Det är extra påfrestande i torr luft eller om jag har sovit dåligt. Extra dåligt i den kombinationen. Vilket är vad jag upplever just nu, så att eh. Skojigt.

Men, men. What to do, etc.

Nu ska jag försöka komma över deppighetskänslorna från att ej längre vara i Berlin och typ äta guacamole eller nåt. Jag vet inte.

Hej.

20160627

Eftersom jag troligtvis inte kommer att blogga alls från Berlin i helgen (har ej med mig dator, SÅ SKÖNT pga semesterkänsla de luxe!) så kommer här ett förinställt inlägg om femton grejer ni antagligen inte visste om mig.

—

1. Jag prenumererar på två tidningar och det är Café och Icon. Får så mycket inspiration och asbra longread av dom.

2. Jag har suttit i en polisbil i London.

3. Jag har varit och sett Muse på Wembley i London (dröm!).

4. Jag har aldrig ätit burgare på något snabbmatshak. Dvs McDonalds, Burger King, Max, etc…

5. Popcorn och Daim är det godaste man kan köpa när man är på bio. Kombinationen är min bästa entreprenörsidé matmässigt hittills.

6. Jag har rätt lätt för att ta till mig nya musikgenrer. Just nu är gamla musikaler min favvo. Ol’ man river med Oscar Hammerstein 2 lyssnar jag på kanske tio gånger per dag, minst.

7. Jag var superängslig när jag var yngre. En gång skulle jag vara veckans kompis i skolan typ och var tvungen att ställa undan linjaler och radergummi och sådant och var tvungen att ringa min lärare sent på kvällen för att jag var så nervös inför detta. Varenda gång jag bryter min comfortzone idag så är det ett ultraskutt för mig och jag klappar på Lilla Lovisa och tänker att det ordnade sig ju, det här.

8. Jag har ringt 112 en och en halv gång. En gång när jag såg två bilar stå i brand på natten på en parkering och en halv gång när jag slog in numret utan att trycka ”ring” när pappa fick en astmaattack, som gick över.

9. Jag lärde mig knyta skorna av min lågstadielärare Shekofeh. Innan dess hade jag alltid karborreband.

10. Jag är periodvis en nagelbitare. För att få mina naglar långa måste jag ha nagellack, för då tycker jag att dom är för fina för att bli bitna på.

11. Det var jätteläskigt med mat när jag var liten, så när jag gick på fritids på sommaren så blev jag tillåten att ha med digestive-paket och äta det till lunch. Jag minns det som väldigt ensamt.

12. En gång satt jag och åt korv på en bänk tillsammans med Christer Pettersson. Jag och min lillasyster blev tillsagda att hitta ett bord och det var tomt bredvid honom. Vi var nog max tio år gamla.

13. Älskar verkligen tivoli och sådant. Åker allt!!! Idag, alltså. Förr var jag nog lite mer rädd för det.

14. Älskar också marknader. Överdrivet mycket. Vill se allt, vill ha allt.

15. Jag älskade Tokio Hotel när jag var yngre och därav kommer min kärlek till Tyskland från start. Att jag har ett nickname i varenda social media jag har som är ”ganzgenau” utgår från samma grund. Men det berättar jag knappt utanför familjen, för det känns så skämmigt.

Det som är mest exotiskt med just denna resan till Berlin är att det blir den tredje gången någonsin i livet som jag åker flygplan ensam. Vad jag kan komma på, i alla fall?

Tror att jag gjort det två gånger tidigare.

* Från München till Stockholm.
Efter att ha lämnat säkerhetskontrollerna så utforskade jag den stora flygplatsen och bara hängde. Satt vid fönstret på vägen hem och låtsades sova när maten kom.

* Från Dallas/Texas till Los Angeles/California.
Från jobb till jobb. Flyget var sju timmar försenat och tidsskillnaden gjorde att jag inte kunde prata med någon svensk kompis under tiden jag väntade. Den första timmen var jag på väg att börja gråta och kände mig så himla ensam. Sen kom flyget och det var iskallt i planet och det var totalt mörkt utanför, men när vi sedan kom in över LA så lyste hela staden upp. Jag tog en taxi till min lägenhetsvärds mammas lägenhet och satt där en stund med min lägenhetsvärd och hon började röka inne i sin mammas lägenhet. Det var extremt exotiskt för mig. Och därpå betalade hon en uber för mig till den lägenheten jag skulle ha. Myz.

Och nu blir det alltså till Berlin. En stad som jag ju känner himla väl. Så det känns inte sådär superläskigt.

20160623

Jag ska vara ärlig mot er.

Om bara några få timmar avgår mitt plan. Och jag är så pirrig att det inte finns ord. Det är som att jag ska iväg och möta en käresta om bara några timmar. Det kommer att bli för ljuvligt.

För varje gång jag åker till Berlin så sätter jag ihop en playlist för musiken jag ska lyssna på när jag sitter på planet. Tänkte dela med mig av den här.

You’re welcome.

Och ja, alla mina resor börjar med att Lars Bygdens version av The Passenger spelas när planet lyfter. Vad det kommer sig? Ni som fattar, fattar.

Oj alltså.

Är så pirrig. Och så glad. Kan inte fatta att jag snart ska dit igen?! Alltså, ÅH.

20160623